Jennie mot världen

Filmen levde inte upp till mina förväntningar, men å andra sidan kunde den omöjligt göra det. Jag såg de gamla filmerna när jag var barn och då var jag inte så noga med handlingen. Huvudsaken var att den var rolig och full med action och äventyr.

Kristalldödskallens rike  påminner i många aspekter om de gamla filmerna. Samma matinékänsla, samma stämning och samma humor,  trots att den blir lite farsartad på sina ställen, och filmen är full av action. Den är till och med uppbyggd på samma vis som de första filmerna.  Den börjar mitt i ett äventyr som  Indy med nöd och näppe klarar sig ur. Sedan hoppar filmen till Marshall College och vi får en inblick i Indys liv som sitt alterego professor Jones. Därefter är det dags för själva skattjakten för att avslutas med diverse biljakter och övernaturliga saker. Skillnaden är att Indy är äldre, nazisterna har bytts ut mot ryssar och utomjordingar har ersatt de kristna artefakterna. Denna del av filmen är jag väldigt tveksam mot, men det får väl fungera.

Det ord som bäst kan sammanfatta filmen är nostalgi. Mycket av humorn bygger på att man ska ha kännedom om 50-talet och ha sett både de gamla filmerna samt serien Young Indiana Jones för att uppskatta den fullt ut. Återkopplingarna blir lite väl tydliga ibland, men jag erkänner att jag är en sucker för när filmmakarna flirtar med fansen. Speciellt uppskattat var att karaktären Sallah faktiskt fick vara med, i form av ett fotografi. Till och med Star Wars fick sin beskärda del när Indy säger "I have a bad feeling about this".

Det finns säkert en hel del dåliga saker att säga om filmen också, men jag skulle aldrig få för mig att klaga på Indiana Jones, lika lite som jag adrig skulle kunna säga något dåligt om Steven Spielberg (i min värld existerar inte 1941). Mannen med hatten och piskan är tillbaka, men både han och jag är äldre.

Att inte människor är mer exalterade? Idag har ju Indy IV premiär!  Jag vågar knappt tänka på hur länge jag har väntat på denna  dag.

Jag är stolt över hur spoilerfri jag har lyckats hålla mig. Å andra sidan kanske det inte är  en särskild stor bedrift med tanke på hur hemlighetsfullt allt har varit kring filmen. Knappt några bilder eller klipp, bara en trailer. Inte ens handlingen har jag fått klart för mig, eller om Shia LaBeouf ska vara Indys son (min teori är dock att han är det. varför skulle han annars heta Mutt, byracka på engelska. Indy själv har ju tagit sitt namn från en hund).

Lite har jag ändå ansträngt mig för att inte ta reda på för mycket. Jag har inte läst några recensioner och undvikit att dissekera trailern genom att se den ruta för ruta. Det misstaget gjorde jag med alla klipp från Star Wars och på det viset fick jag reda på en hel del jag egentligen inte ville veta innan premiären.

Efter 19 år är det alltså dags för Dr. Jones att greppa fedorahatten och piskan igen.

Jag kan knappt vänta!

Jag fascineras av bergsklättrare.

Jag förstår inte deras passion, men jag fascineras av dem.

Just nu läser jag boken Tunn luft av Jon Krakauer (chansen är stor att jag faktiskt kommer att läsa ut den) som är en skildring av när författaren deltar i en expedition för att bestiga Mount Everest. Från början var det tänkt att Krakauer skulle skriva en artikel om kommersialiseringen av Everest, men det blev istället denna bok, en ögonvittnesskildring (är det ett riktigt ord?) av den katastrof som inträffade den 10 maj 1996. Fyra av hans fem gruppmedlemmar omkom och sammanlagt dog åtta klättrare den dagen. Detta inträffade för övrigt bara några dagar innan Göran Kropp besteg Everest.

Jag förstår inte varför så många människor har som högsta dröm att bestiga Everest.

Det tar månader att förbereda sig och träna upp sig. Sedan tar det flera veckor att klättra upp för berget eftersom kroppen måste hinna acklimatiseras. Och hela tiden tar kroppen stryk. Illamående, huvudvärk, hosta, andnöd och så vidare. Och hela tiden finns risken att man faktiskt kan dö.

Vad är resultatet? Jo, fem minuter på världens högsta punkt. Och hur många av klättrarna är egentligen så pass medvetna att de kan njuta av denna bedrift?

Jag förstår dem inte.

Men jag fascineras.