Sömnlösa nätter
Det är något allvarligt fel på min sömn. Det hela började för några veckor sedan när jag inte kunde sova alls, så därför bestämde jag mig för att börja med träningen igen, nu när jag är frisk. Frisk för stunden, ska jag nog säga, för jag har hört att det går förkylningar igen. Får se hur länge jag lyckas stå emot den här gången. Hursomhelst, träningen ska ju vara bra för sömnen och jag var helt säker på att jag åtminstone skulle känna mig trött, speciellt eftersom jag även såg till att gå upp skapligt på morgnarna. Jodå, tröttheten kom faktiskt, men klockan nio på kvällen och varar i ungefär en timme. Efter det är jag lika pigg igen och kan omöjligt somna. Igår planerade jag faktiskt min kväll efter detta och såg till att vara redo för sängen vid den tidpunkten då jag är trött. Typiskt nog var det OC på TV som slutar, just det, klockan tio, det vill säga, just då när min trötthet försvinner och jag måste återigen förbereda mig på några timmars strirrande upp i taket.
Enda tiden på dygnet när jag verkligen är trött och kan sova är på morgonen, men tyvärr är mitt schema så dumt planerat att jag har föreläsningar då. Det positiva är att jag har kommit underfund med att jag ju kan plugga på kvällarna. Risken är ju betydligt mindre då att jag ska somna med ansiktet begravet i boken.
Enda tiden på dygnet när jag verkligen är trött och kan sova är på morgonen, men tyvärr är mitt schema så dumt planerat att jag har föreläsningar då. Det positiva är att jag har kommit underfund med att jag ju kan plugga på kvällarna. Risken är ju betydligt mindre då att jag ska somna med ansiktet begravet i boken.
Produktiva föreläsningar
Jag gillar att gå på föreläsningar. Ett chockerande påstående, kan tänkas, men ibland är det skönt att komma hemifrån och få tänka på lite annat. Problemet är bara att jag tänker på helt andra saker medan föreläsaren står och maler på om Olof Palmes retorik. Min förmåga för djupare tankar försvinner helt och jag funderar över de mest ointressanta sakerna. Men jag gillar faktiskt omväxlingen. Under en föreläsning när jag antecknade vad läraren skrev på tavlan (vilket jag sedan inte förstod något av) insåg jag att jag tröttnat på färgen på min penna, lila. Jag kom fram till att det var dags att köpa en ny och införa lite variation. Sedan ägnade jag längre tid än jag vill erkänna åt att fundera över vilken färg jag ville ha istället. Slutsatsen blev grå, för den är så pass neutral att jag inte tröttnar på den lika fort.
Vid nästa föreläsning hade jag alltså två olika färger, men det förbättrade inte min förmåga att lyssna och anteckna. Snarare upptäckte jag att det genast blev mycket roligare att klottra. Ett smärre bakslag med andra ord, för det ledde till ännu fler triviala tankar. Jag är alltså inte särskilt produktiv under föreläsningarna, men det är skönt att inte alltid sitta och fundera över livets mening.
Vid nästa föreläsning hade jag alltså två olika färger, men det förbättrade inte min förmåga att lyssna och anteckna. Snarare upptäckte jag att det genast blev mycket roligare att klottra. Ett smärre bakslag med andra ord, för det ledde till ännu fler triviala tankar. Jag är alltså inte särskilt produktiv under föreläsningarna, men det är skönt att inte alltid sitta och fundera över livets mening.
Slutet på något gammalt
Nu är det dags att gå vidare. Dags att vidga mina vyer. Jag har snart bott här i sammanlagt två år och jag känner att jag vill upptäcka något nytt, se andra saker, uppleva andra saker. Jag är redo för nya äventyr och allt vad de nu kan föra med sig. Tiden är inne för mig att flytta ifrån korridorslivet och upp till Grankotten. Få lite nya perspektiv på saker och ting genom att flytta hela två kilometer längre bort.
Jag börjar tröttna lite nu på att dela kök med andra. Visst finns det fördelar. Man har alltid nån att umgås med, ifall man vill, samtidigt som man kan få vara ifred genom att stänga dörren om sig. Men som sagt, efter två år vill jag prova på att bo helt själv. Jag har egentligen inget behov av korridorslivet längre, för jag hinner ändå aldrig socialisera med dem. Samt att det egna köket lockar väldigt mycket. Jag ser fram emot att åka till IKEA och inhandla en massa saker som sedan aldrig kommer att användas.
Men oroa icke! Det kommer nog att dröja ett tag innan min flytt. Den blir förmodligen i sommar, med tanke på mina krav. Jag är väldigt noga med hur lägenheten ska se ut (sa jag lägenhet? Snarare skolåda med ett nästan icke-existerande badrum).
Vad som däremot ligger närmare i tiden är att jag måste återgå till trestegs-planen och städa mitt rum igen. Dessutom måste jag slänga ut min murgröna som är halvt vissen. Jag är helt säker på att den påverkar karman negativt. Så fort den är borta ska allt ordna sig. Alla positiva och negativa saker har tagit ut varandra (förutsatt att jag får godkänt på tentan) och jag kan börja om på plus minus noll igen.
Jag börjar tröttna lite nu på att dela kök med andra. Visst finns det fördelar. Man har alltid nån att umgås med, ifall man vill, samtidigt som man kan få vara ifred genom att stänga dörren om sig. Men som sagt, efter två år vill jag prova på att bo helt själv. Jag har egentligen inget behov av korridorslivet längre, för jag hinner ändå aldrig socialisera med dem. Samt att det egna köket lockar väldigt mycket. Jag ser fram emot att åka till IKEA och inhandla en massa saker som sedan aldrig kommer att användas.
Men oroa icke! Det kommer nog att dröja ett tag innan min flytt. Den blir förmodligen i sommar, med tanke på mina krav. Jag är väldigt noga med hur lägenheten ska se ut (sa jag lägenhet? Snarare skolåda med ett nästan icke-existerande badrum).
Vad som däremot ligger närmare i tiden är att jag måste återgå till trestegs-planen och städa mitt rum igen. Dessutom måste jag slänga ut min murgröna som är halvt vissen. Jag är helt säker på att den påverkar karman negativt. Så fort den är borta ska allt ordna sig. Alla positiva och negativa saker har tagit ut varandra (förutsatt att jag får godkänt på tentan) och jag kan börja om på plus minus noll igen.
Starten på något nytt
Jag tyckte att det här var det perfekta tillfället att skriva mitt första inlägg. Kvällen innan tentan. Jag borde plugga, men jag väljer att ägna min dyrbara tid åt andra, mycket viktigare saker. Som jag har intalat mig själv hela veckan: det finns ju alltid omtentor. Fast i ärlighetens namn skulle jag bli helt förstörd om det visade sig att jag måste göra om den, för det innebär ju att jag måste öppna de hemska böckerna igen. Nej, jag hoppas på att min lilla fusklapp (som faktiskt är tillåten, jag är en laglydig människa...) ska räcka så att jag kan skrapa ihop till ett godkänt.
Så vad har jag nu ägnat min tid åt, istället för att plugga? Det har mest handlat om att jag har flytt mitt rum och böckerna för att träffa kompisar. Jag skulle kunna säga att jag har haft djupa och meningsfulla konversationer som har ändrat hela min livssyn, för att på så sätt rättfärdiga mitt icke-pluggande, men det skulle vara att ljuga. Jag föredrog istället att tvätta allt som går att tvätta i mitt rum, framför att läsa om de gamla grekerna. Jag valde att städa korridoren istället för att lära om retoriken under medeltidens Sverige. Jag gick en långpromenad och hoppade över kapitlet om memoria. Idag kände jag mig i alla fall nyttig efter några timmars pluggande och firade det hela genom att gå ner på stan med Jennie för att ta en fika.
Nej, nånting måste göras åt min studiemoral, men jag tar det nästa månad. Imorgon blir det festa av, antingen för att fira en lyckad tenta eller glömma en misslyckad tenta. Hur det än går imorgon, kommer kvällen att bli rolig. En hederlig flummkväll på Kåren, där jag och Jennie ska springa runt och göra allt och inget, stanna uppe hela natten och spela Mario Kart, för sedan slutligen däcka i sängen och helst sova bort hela lördagen, bara för att känna mig extra onyttig. Hur viktig kommer tentan då att kännas? Det börjar ju snart en ny delkurs ändå.
Så vad har jag nu ägnat min tid åt, istället för att plugga? Det har mest handlat om att jag har flytt mitt rum och böckerna för att träffa kompisar. Jag skulle kunna säga att jag har haft djupa och meningsfulla konversationer som har ändrat hela min livssyn, för att på så sätt rättfärdiga mitt icke-pluggande, men det skulle vara att ljuga. Jag föredrog istället att tvätta allt som går att tvätta i mitt rum, framför att läsa om de gamla grekerna. Jag valde att städa korridoren istället för att lära om retoriken under medeltidens Sverige. Jag gick en långpromenad och hoppade över kapitlet om memoria. Idag kände jag mig i alla fall nyttig efter några timmars pluggande och firade det hela genom att gå ner på stan med Jennie för att ta en fika.
Nej, nånting måste göras åt min studiemoral, men jag tar det nästa månad. Imorgon blir det festa av, antingen för att fira en lyckad tenta eller glömma en misslyckad tenta. Hur det än går imorgon, kommer kvällen att bli rolig. En hederlig flummkväll på Kåren, där jag och Jennie ska springa runt och göra allt och inget, stanna uppe hela natten och spela Mario Kart, för sedan slutligen däcka i sängen och helst sova bort hela lördagen, bara för att känna mig extra onyttig. Hur viktig kommer tentan då att kännas? Det börjar ju snart en ny delkurs ändå.