Jennie mot världen

Idag tog jag ett litet steg framåt mot att bli den plugghäst som jag strävar efter. Jag satt nämligen två timmar på universitetsbiblioteket och studerade. Mycket bra! Fast den effektiva pluggtiden uppgick nog bara till hälften av det, för det var så mycket roligare att titta på alla andra som pluggade än att faktiskt göra det själv. Jag sa ju att det bara var ett litet steg, men det är bättre än inget. Sedan blev jag hungrig och efter att falskt ha intalat mig själv att jag skulle fortsätta läsa hemma, traskade jag hemåt igen. Fast något mer pluggande har det inte blivit. Det är så mycket roligare med dataspel...

För en gångs skull kollade jag inte schemat var vi skulle vara på föreläsningen idag. Om sanningen ska fram så hann jag inte det, för jag var lite seg med frukosten, men tyckte inte att det skulle spela någon roll, eftersom vi alltid har varit i samma sal ända sedan vi påbörjade kursen. Ironiskt nog hade jag och några kompisar dagen innan diskuterat salsändringar och jag påpekade stolt att vi minsann alltid var i samma. Det är bra med stabilitet i tillvaron, något man alltid kan vara säker på. Men så idag, enda gången jag inte rådfrågade schemat först, utan bara sprang iväg till universitetet, visade det sig att vi skulle vara i Långhuset. Vad är egentligen oddsen?

Jag lärde mig ytterligare en sak idag: att inte alltid berätta om mina konstiga funderingar. Jag råkade slänga ur mig att en intressant sak att fundera över, under föreläsningarna, är hur långt Långhuset egentligen är, varpå Jonas i min kurs gav mig en konstig blick. Jag fortsatte med att föreslå att vi borde stega hela korridoren för att undersöka saken och med det sagt vänder sig Jonas helt om och tittar ännu mer konstigt på mig. Förmodligen bara jag som är nyfiken på sådana dumheter alltså...

Någon timme senare avslöjar jag att jag ofta väntar så länge som möjligt med att gå på toaletten eftersom det är så tråkigt och återigen får jag den där konstiga blicken som jag alltför väl känner igen vid det här laget. Fast det är tråkigt att vara normal. Man ska sticka ut från mängden, så det så, med eller utan konstiga blickar.

Jaha, så hade jag rätt då. Jag räknade ut att jag tydligen blir sjuk var tredje vecka och vad händer? Jodå, jag åkte på förkylningen. Hur är det tänkt att jag nånsin ska förbättra min kondition ifall jag går och blir sjuk hela tiden? Och, ja, jag är medveten om att alkoholkonsumtionen försämrar konditionen rejält, men det känns bättre att kunna skylla det på sjukdom...

Nåväl, dags att försöka sova. Det har varit en dålig kväll och jag vill helst att det ska bli imorgon snart. Jag har saker planerade i stort sett hela morgondagen, så då ska jag väl inte hinna ställa till med något som rör till mitt liv ännu mer. Jag funderar allvarligt på att bli en flitig student som spenderar tiden med att plugga. Om jag nu bara hade tålamod till att sitta still och läsa i litteraturen, utan att hitta på en massa andra saker.