Mysteriet är löst
Post på villovägar
Häromdagen upptäckte jag att ytterdörren till trapphuset numera är låst dygnet runt, istället som förut bara på natten. Ja, det är väl en bra idé i teorin, men det uppstår ju vissa problem i och med detta. Har man ingen nyckel hit innebär ju det att man inte kan komma åt våra brevlådor eller ringklockor. Besvärligt om man skulle ringa och beställa hem en pizza. Men vad värre är, hur blir det med posten? Sedan dess att ytterdörren låstes har jag inte fått några brev. Inte ens reklam. Om nu detta bara är en slump har jag inte lyckats lista ut än. Det verkar ju ganska idiotiskt att inte förse brevbäraren med en nyckel så att han kan leverera posten. Å andra sidan är det ÖBo vi pratar om... Jag undrar var alla mina brev annars tar vägen. De kanske samlas på hög i nån gammal lagerlokal, tillsammans med all annan post som av någon anledning inte har nått fram till sina mottagare. Jag kan bara inte tro att jag är så tråkig att jag inte får någon post på tre dagar (jag väntar ju faktiskt två paket!). Nej, då satsar jag hellre mina pengar på att brevbäraren inte kommer åt min brevlåda. Känns bättre så.
Tack och lov att jag inte brukar ringa och beställa pizza. Det skulle krångla till det hela ännu mer.
Landet vs. stan
Min storebror verkar också ha upptäckt fördelarna med att komma hem till föräldrarna lite då och då, fast han har lite mer problem med att koppla av. Han är precis som pappa och har alltid en massa projekt för sig. Skillnaden är att Henrik faktiskt slutför dem. Nu senast konstruerade han ett bord av stockar, tagna från en ladugård daterad 1700-talet, att ha vid en av våra stugor. Jag provade bordets stabilitet genom att lägga mig på rygg på det och stirra upp i himlen. Det var rofyllt, ända tills jag insåg att bordet var omringat av väldigt höga tallar. Tallar som har kottar. Kottar som med jämna mellanrum faller ner från grenarna. Jag hade ingen lust att ta reda på hur ont det skulle göra att få en sådan kotte i huvudet, så jag gick fort därifrån.
Nu är jag i alla fall tillbaka i storstan för ett tag. Det har ju sina fördelar det med; inga kor som rymmer, inga höns som ska ha mat, inga traktorer som står och brummar. Vänta nu, sa jag att det var lugnt på landet?